Så hittar du lördagsgodis 
som är ekologiskt

Mycket godis görs på ett sätt som är dåligt för miljön och klimatet. Men det finns också sorter som är mindre dåligt för planeten. Rädda Planeten guidar dig i godishyllan.

Älskar du godis? I så fall är du inte ensam. I Sverige är vi bäst på i världen på att äta sötsaker. I många länder är det bara barn som håller på med snask, men så är det inte i Sverige. Vad tar astronauten Christian Fuglesang med sig när han åker upp i rymden? En påse bilar. Statsministern Stefan Löfven har två favoriter: geléhallon och Plopp. I snitt äter varje person i Sverige 15 kilo godis per år. 

Välj ekologiskt

Eftersom vi äter så mycket godis blir det stor skillnad för klimatet och miljön om vi väljer rätt sorter. Mycket av godiset görs nämligen på ett sätt som är dåligt för miljön och klimatet eftersom det är billigare att göra det så. 

Men det går också att göra godis på andra sätt. Idag finns det både ekologiskt och rättvisemärkt* i vanliga mataffärer. Du kan få gå runt lite i din butik för att hitta ”bra” godis. Men ju fler som vill ha till exempel ekologiskt, desto lättare blir det att hitta. Du kan också be din lokala butik om mer miljövänligt eller rättvisemärkt godis, så kanske de tar in det till sina hyllor.

Palmolja – en svår nöt att knäcka

Socker – och palmolja. Det är två saker som finns i det mesta av godiset, i glass och i kakor. 

Palmolja kommer från Indonesien och Malaysia. Det är två länder i Asien som hugger ned sina regnskogar* för att odla oljepalmer istället. Det är en katastrof för djur och urfolk* som bor i skogen, de har ingenstans att ta vägen. 

Därför har du kanske hört att du ska undvika godis med palmolja. Men frågan är komplicerad. 

Palmolja är idag världens mest använda olja. Den är lätt att odla. Den kräver inte lika mycket vatten och bekämpningsmedel som annan oljeproduktion. Den kan användas till nästan allt: från tvål och tvättmedel till stearinljus, smink och biodrivmedel. Många människor i fattigare länder använder den som matolja.

Världsnaturfonden vill att vi i Sverige ska ställa krav på företag. Vi ska kräva att de använder hållbara ingredienser. När de använder palmolja ska den vara odlad på ett sätt som inte skadar miljön och klimatet. Då hjälper vi också de fattiga människor som inte kan välja bort palmolja. De kan inte ta hela ansvaret för att trycka på företagen att ställa om sin produktion. Det förklarar Anna Richert på Världsnaturfonden.

– Samtidigt är det ett svårt krav att ställa på unga människor. Det finns inte tydliga märkningar att hålla ögonen öppna för, säger Anna Richert. 

Andra miljöorganisationer, som Greenpeace och Naturskyddsföreningen, tycker dock att vi ska undvika palmolja.

Choklad

I snitt äter varje person i Sverige 100 gram choklad i veckan.

Chokladsuget är idag en katastrof för världens regnskogar. De skövlas för att ge plats åt kakaoplantager och palmodlingar. (Det finns ofta mycket palmolja i billigare choklad.)

Det finns andra problem också. Ibland jobbar barn på kakaoplantager, de tvingas göra det istället för att gå i skolan. Det händer också att vuxna tvingas jobba där under dåliga villkor. 

Därför ska du helst välja choklad som har en Fairtrade- eller Kravmärkning* på förpackningen, det är de märkningar som Världsnaturfonden säger är starkast.

Välj gärna mörk choklad. Den är tre gånger mindre dålig för klimatet än ljus choklad. Det beror på att mjölk har ett högt klimatavtryck. Gillar du ändå ljus choklad bäst? Idag kan du köpa vegansk ”mjölkchoklad” i vissa affärer. Den är gjord utan mjölk. 

Ät mindre, men bättre

Det godis som är mindre dåligt för miljön och klimatet är också lite dyrare. Men det kanske är okej att det är så. Det är många saker som är billiga just för att det är planeten som betalar priset. 

När allt kommer omkring är godis inte något vi behöver äta. Nu vet du också att visst godis är dåligt för klimatet och miljön. Så det kanske är en bra regel att äta lite klimatsmartare godis, men inte lika mycket?

Håll utkik i hyllan

Det finns ingen ren klimatmärkning på godis, men flera leverantörer av lösgodis har börjat märka ut sorter som till exempel är veganska eller fria från palmolja. Kika efter dem på lördag!

Till sist… 

Kom ihåg att borsta tänderna!

Vad betyder det?

Rättvisemärkt: Det betyder att något – i vårt fall godiset – är gjort på ett sätt som är bättre för miljön och att de som jobbar med att göra godiset har en schysst lön och bra arbetsvillkor. Kolla efter märket Fairtrade när du handlar godis, det är den starkaste rättvisemärkningen.

Regnskogar: Stora skogsområden runt ekvatorn där det regnar mycket. Dessa skogar är livsviktiga för planeten eftersom de suger upp mycket koldioxid och omvandlar till syre – något både människor och djur behöver för att kunna leva.

Urfolk: Folkgrupper vars förfäder bott länge på samma plats och som i många fall har till exempel ett eget språk och en egen kultur. Dessa folkslag finns utspridda över världen och hamnar ibland i kläm när företag vill tjäna pengar på till exempel kakao eller palmolja.

Kravmärkning: En svensk märkning som garanterar att en vara är gjord på ett ekologiskt vis och att eventuella djur som varit inblandade i produktionen mår bra.

Så dåligt är godiset för klimatet

Så mycket utsläpp av växthusgaser* blir det vid tillverkningen av ett kilo av följande:

Nötkött (från Sverige) 28 kg 

Skumgodis 4 kg

Mjölkchoklad 3,7 kg

Gelégodis 2,4 kg 

Kyckling (från Sverige) 2,6 kg 

Chips 2,2 kg 

Mörk choklad 0,8 kg 

Banan 0,7 kg 

Äpple 0,2 kg 

Läsk 0,1 kg

Potatis 0,1 kg 

* mätt i koldioxidekvivalenter, som är ett mått på utsläpp av växthusgaser. Källa: Rise forskningsinstitut – öppna listan version 1.7, 2020, samt ”The environmental impact of the consumption of sweets, crisps and soft drinks”, 2011