Två samebarn som matar renarna.

Det händer i Sverige när klimatet blir varmare

Jorden blir allt varmare. Det går extra snabbt i Sverige.

Här är några saker som händer i Sverige redan nu när klimatet ändras.

Samerna får det svårt

Samerna är ett urfolk. De bor i norra Sverige, Finland, Norge och Ryssland.
Det har de gjort i tusentals år.

I samernas områden ökar temperaturerna mest.
De får det extra svårt när klimatet blir varmare.

Många samer lever nära naturen. Ungefär var tionde same arbetar med renar.

Men nu har det blivit svårt för renarna att hitta mat.
Det beror på att vintrarna blir allt varmare.
Det kommer både mycket snö och regn.
Is på marken gör det svårt för renarna att komma åt maten.
De svälter.

Samerna är bra på att leva även när vädret är svårt.
Men de behöver fler och nya marker om deras renar ska kunna överleva.

Varma vintrar stoppar skidåkning

Senast hela Sverige hade en vit jul var 2010.
Då fanns det minst en decimeter snö vid alla stationer som mäter snö i Sverige.

Frågan är om det någonsin kommer att hända igen.
Antalet dagar med snö minskar över hela Sverige.

Mest minskar det i de södra delarna av landet. Det gör det allt svårare att till exempel åka skidor.

Redan i dag måste de som sköter skidspår och backar använda snökanoner och snöfabriker. Det är de som gör snö till backarna och spåren.

När det blir mindre snö på vintern sportar människor inte lika mycket.
Det gör att vi mår sämre. Det har forskare vid Luleå tekniska universitet undersökt.

Småbarn i en slalombacke i Åre.
Vita vintrar blir ovanligare. (Foto: Pontus Lundahl/TT)

Sverige behöver nya böcker om geografi

Sveriges högsta berg, Kebnekaise, har två toppar.

Länge var den södra toppen Sveriges högsta punkt. Den består av fast berg till cirka 2 060 meter över havet.
Sedan är den täckt av en cirka 40 meter tjock glaciär. Nu smälter isen på den glaciären.

Den norra toppen har fast berg till 2 097 meter över havet.
Nu har den norra toppen blivit högre än den södra.

Det har forskare sett när de har mätt topparna de senaste tre sensomrarna, åren 2018–2020.

Kebnekaise med sydspetsen närmast i bilden.
Kebnekaise med sydspetsen närmast i bilden.

Fjällräven blir hotad

I naturen i Sverige kan vi se en sorts osynlig gräns.
Ovanför den gränsen trivs inte träd och växer.
Det kallas för trädgränsen.

Den gränsen flyttar allt längre norrut.
Det gör att det blir allt mindre plats för de växter och djur som trivs i kallare temperaturer.

Det är till exempel fjällräven, linnean och tundrahumlan.
De får det svårt att överleva och hitta mat.

En fjällräv med brun sommarpäls.
Fjällräven trivs bäst i kylan. (Foto: Andreas Tille/CC BY-SA 4.)

Fler bränder i skogarna

Du kanske minns att det brann i skogarna i Sverige sommaren 2018?
Den sommaren var väldigt varm och torr.

Bränder i skogarna och ett varmare klimat hänger ihop.

Ett varmare klimat ökar risken för bränder på flera sätt.
Vädret blir mycket annorlunda. Det blir hetare och torrare somrar.
Då blir det lättare för bränder att sprida sig. Risken för åska ökar också.
Och nedslag av blixtar kan också starta skogsbränder.

En helikopter flyger lågt över ett brinnande skogsbryn och släpper vatten över branden.
Helikopter vattenbombar under skogsbranden i Västmanland 2014. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)

Längre tid med pollen

Ungefär var fjärde person i Sverige är allergisk mot pollen. Pollen kallas också för frömjöl.
Det sprider sig med vinden för att växterna ska kunna föröka sig och bli fler.

Allergi mot pollen gör att det kliar i ögonen och näsan.
Du nyser, har svårt att andas eller blir trött.
När klimatet blir varmare blir tiden med pollen längre och värre.

Klimatet blir varmare för att vi människor släpper ut mer av gasen koldioxid i luften.
Koldioxid gör att växterna lever en längre period.
Då hinner de släppa ut mer pollen.

Snart kan pollen finnas i luften under nästan hela året.

Varmare temperaturer gör också att växter som orsakar allergi mot pollen kan sprida sig och trivas på nya platser i Sverige.

Björklöv i förgrunden, en kvinna snyter sig i bakgrunden.
Pollen – snart inte bara under vår och sommar. (Foto: Erik Nylander/TT)

Mer fästingar i Sverige

Fästingar är parasiter. De lever på att suga blod.
Varmare temperaturer gör att fästingar sprider sig längre norrut.

Fästingar finns nu i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Där fanns de inte förut.
Varmare temperaturer gör också att nya typer av fästingar trivs i Sverige.
De följer med flyttfåglar eller andra djur.

Den torra sommaren 2018 blev två nya arter upptäckta i Sverige.
De kallas för monsterfästingar.
De kan bära på nya smittor.
De är större och mer aggressiva än vanliga fästingar.

En person står på en stig i ett skogsområde. I förgrunden en skylt som varnar för fästingar.
Det varmare klimatet innebär att fästingsäsongen blir längre. (Foto: Baxter/TT)

Haven stiger

Vår planet heter jorden, men vattnet skulle kanske vara ett bättre namn.
Nästan två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten.

Haven tar upp mycket av människans utsläpp av gasen koldioxid.
De tar upp mycket av värmen som annars hade hettat upp klimatet mer.

När det blir varmare på jorden tar vatten mer plats.
Det blir lite som en deg som jäser.

Det varmare klimatet gör dessutom att polarisar och glaciärer smälter.
Det är två orsaker till att havsnivån har stigit med ungefär 20 centimeter de senaste 140 åren.  
Och den fortsätter stiga, i en allt snabbare takt.

Det varmare klimatet gör också att vi får fler svåra stormar.

Stormar och högre havsnivåer gör att det blir stora flodvågor.
Flodvågorna dränker hus som ligger nära havet.

Falsterbonäset i Skåne är en av de platser som har det svårast i Sverige.
Där är det stor risk att området hamnar under vatten.

Vita strandstugor på en krtivit strand.
Falsterbonäset med vita stränder och stora strandvillor ligger riskabelt till när havsnivån stiger. (Foto: Johan Nilsson/TT)