På Assaredsskolan står klimatsmart mat i fokus

Får skolor bara bestämma att barn ska äta mindre kött och mer vego? Assaredsskolan i Göteborg har ett fiffigt svar på frågan: ett måltidsforum där eleverna får vara med och bestämma om skolmaten.

Vi behöver äta mindre kött. Det är bra för planeten – och det är också bra för oss själva. Vi mår dåligt när vi äter för mycket kött.

Därför jobbar många skolor i Sverige med att få fler elever att äta vegetariskt. De har olika metoder.
Assaredsskolan i Göteborg har startat ett måltidsforum. Någon gång per termin träffas representanter för alla årskurser på skolan och pratar om skolmaten. Med på mötet är också några lärare och kocken Kristin Schottenius.

Närodlat och i säsong

Mötet börjar med att eleverna och lärarna påminner varandra om vilken mat som det är bra att äta mycket av.

Mat som är i säsong*. Mat som är närodlad*. Om man ska äta kött: kyckling hellre än nötkött*, säger eleverna.

– Det är så fiffigt att den maten som är bra för hälsan också är bra för planeten, säger Jessica Parkner. Hon är lärare i hem- och konsumentkunskap.

– Tidigare var det inte så mycket vego i bamba*. Nu är det mer. Det är för att vi har nya regler på skolan: maten ska inte vara dålig för hälsan eller miljön, fortsätter Jessica Parkner.

– När vi gör stora förändringar är det viktigt att vi får höra era tankar. Det är ju ni som ska äta maten. Ni ska äta så ni orkar med en hel skoldag. Hur tycker ni att maten har varit? frågar kocken Kristin Schottenius.

– Många tycker att det är för mycket vegetariskt. Men andra tycker att det är bra. För det finns en tanke bakom, säger Ege, 15 år.

– Kan ni fånga in tips i era klasser på vegetarisk mat som folk gillar, frågar Kristin Schottenius.

Svaret från eleverna kommer snabbt:

– Pastasallad!

Kristin Schottenius är kock på Assaredsskolan.

Varför slängs maten?

Kristin Schottenius säger att det är något annat hon undrar mycket över. Hon har märkt att eleverna slänger mycket mat även när de får sina favoriträtter, som tomatsoppa med pasta eller köttbullar med potatis.

– Det slängs mycket mat, kanske mer än när det är något ni inte tycker om. Vet ni varför det är så, frågar hon eleverna.

– När det är god mat tar vi mycket och sen orkar vi inte och slänger, säger en av eleverna.

– I min klass tävlar vi om vem som kan äta mest. Och då är det kanske någon inte orkar äta upp allt, säger Ege. Han fortsätter:

– Om någon tar 30 köttbullar kan ni kanske säga: egentligen får man ta 10 köttbullar men du får ta 15.

Kristin Schottenius undrar också varför eleverna tar sallad som de sen inte vill äta.

– Har ni kanske en fröken som säger att ni måste välja en grönsak att äta? Då kanske det är något vi i personalen får prata om, säger Jessica Parkner.

Edens favoritmat är vegetariska nuggets.

Flera elever nickar.

Vad tycker då eleverna som är med i måltidsforumet?

Är det ett bra sätt att planera skolmaten?

– Det är bra att vi får säga vilken mat vi gillar. Så det inte blir mat som ingen vill äta, säger Eden, 10 år, favoritmat: vegetariska nuggets.

– Det är bra att vuxna inte får bestämma allt, säger Dalya, 8 år, favoritmat: tacos.

– Vi är majoriteten. Det vi säger borde räknas mer. Samtidigt har vuxna mer kunskap. Så det är bra att det blandas, säger Ege, 15 år, favoritmat: kycklinggryta med chutney.

”Skolmaten ska inte vara dålig för hälsan eller miljön”, säger Jessica Parkner, lärare i hem- och ­konsumentkunskap.

Vad betyder orden?

Mat som är i säsong

Att till exempel äta rabarber och gurka på sommaren och rotfrukter och äpplen på vintern. Om du köper jordgubbar mitt i vintern har de ofta flugits in från andra länder, vilket inte är bra för klimatet.

Närodlat

Råvaror som har odlats nära dig som äter dem. Minskade transporter är bra för klimatet.

Nötkött

Kött från kor. Ett exempel är köttfärssås, ett annat är hamburgare.

Bamba

Ett annat ord för skolmatsal.

Måltidsforum och matråd

Varje skola bör ha ett måltidsforum, eller matråd som det också kallas. Det säger Livsmedelsverket. Här är deras tips för vad elever och skolpersonal kan göra i matrådet:

  • Kolla vad eleverna på skolan tycker om maten och matsalen.
  • Ta reda på fakta: Varför är det så här? Vad säger skollagen? Vem bestämmer? Finns det några särskilda regler kring maten på skolan?
  • Vad vill ni förbättra? Gör en lista. Vilka punkter på listan är viktigast?
  • Hur ska vi göra? Gör en plan.
  • Vässa argumenten, vad finns det för fakta som stöder era förslag? Sätt tydliga mål vad det är ni vill ska hända och hur ni ska ta er dit. Var konkreta, alltså säg precis det ni menar.