För 25 år sedan hamnade en fraktbåt i en häftig storm. Båten hette Tokio Express och den bar på många containrar (stora lådor i metall). En låda full med legobitar halkade ned i havet. Fortfarande spolas lego från Tokio Express upp på stränder i olika länder – och påminner om att ingen plast som hamnat i naturen någonsin försvinner.
Legolandet på havets botten
Varje dag åker många fartyg* över världens vatten. Ombord har de många saker, som skor, stolar, bilar, fotbollar, trädgårdstomtar, schampo och tvättmedel. Ibland går resan bra, ibland råkar båtarna illa ut.
För 25 år sedan, den 13 februari 1997, kom fartyget Tokyo Express farandes utanför kusten i Cornwall, Storbritannien. Den bar bland annat på en container packad med fem miljoner legobitar. Legot reste från fabriken i Danmark till barn i Amerika. Men så hamnade båten i en storm. Den svängde än hit, än dit, och den stora lådan med lego halkade ned i vattnet.
Legoblommor. Stekpannor. Trollspön, kvastar och häxhattar. Gula flytvästar och livflottar. Ljusgrönt sjögräs. Blå och röda simfötter. Gröna drakar, svarta bläckfiskar, grå hajar. Byggnadsdelar till ubåtar och piratskepp. Av en slump hade många bitar i den här lasten något med havet att göra. Nu låg de i vattnet, men exakt vad som hände när containern spolades av skeppet vet ingen.
Sjönk den direkt eller drev den ett tag med olika strömmar? Föll locket av eller öppnades det på glänt när den slog i botten? Flöt små legobitar ut genom springor? Det vi vet är att några dagar senare kunde helikoptrar som flög över havet se ett stråk av lego flyta vid havsytan. Människor som besökte stränderna i Cornwall började hitta lego i sanden.
Lego simmar med strömmar
Var lego och annat plastskräp flyter i land beror bland annat på havets strömmar och styrkan i vindar och vågor. En hel del hamnar i Cornwall, i sydvästra Storbritannien, eftersom det är många båtar som åker förbi där och det händer ibland att deras frakt ramlar av.
En som ofta städar på stranden är Tracey Williams. Hon driver också en Facebook-sida, Lego lost at sea. Genom den har hon fått kontakt med människor som hittar lego på andra stränder, i andra länder. Ibland är det svårt att veta om legobitarna kommer från Tokio Express. Andra gånger har bitarna ett nummer eller annat kännetecken som gör att det går att spåra dem till båten.
Många började resa till i Cornwall i hopp om att hitta lego.
Tracey Williams säger att det kan vara roligt med den här typen av skattjakt, men att hon är orolig för hur mycket skräp som finns i havet.
– Alla vill hitta en legodrake men jag skulle mycket hellre åka till havet och hitta en ren strand.
Ett långt liv i havet
Fortfarande flyter bitar från Tokio Express upp på stränder, 25 år efter att lasten föll ned i havet. Många av bitarna som åkte med båten har aldrig synts till sedan dess. Mest troligt är att de ligger kvar på havets botten; att det var bitar som var för tunga för att flyta. På samma sätt når det mesta av plasten som hamnat i havet inte kustområden. Men även plast som är för tung för att flyta själv kan ibland, med hjälp av vind och vågor, driva hela vägen in till land.
Vi vet inte vad det innebär för sjöfåglar, fiskar och annat marint* liv att deras hem har översköljts med skräp. Vissa sorters plast överlever väldigt länge och det gäller särskilt lego. Det är för att de som gör lego vill att bitarna ska hålla länge så att många barn kan leka med dem. Men att lego är så tåligt blir ett problem om det hamnar i havet. Forskare tror att det tar mellan 100 och 1000 år för lego att smulas sönder av vågor, sand och tid. Det betyder att bitarna från Tokio Express fortfarande kan finnas kvar i havet år 3022.
Vad betyder orden?
Fartyg – ett annat ord för båt
Marint – som har med havet att göra
Hur hamnar lego i havet?
Inte allt lego som ligger på stranden är vrakgods – det vill säga att det ramlat av en båt.
Ibland tar barn med sig bitar till stranden som de sedan glömmer eller tappar bort.
Eller så kan bitar som barn glömmer på till exempel lekplatser i staden spolas bort när det regnar, sedan flyter de vind för våg via kloaker och floder hela vägen ut i havet.
Samma händer legobitar som hamnat på gamla soptippar.
År 2016 sa forskare att över 2,5 miljoner legobitar kan ha spolats ned i toaletten av barn, varpå de också färdas längst vattenvägar tills en del av dem en dag rinner ut i havet.