Fyra grader kallare – så var Stockholm under istiden

Enligt forskare kan världen bli fyra grader varmare till år 2100. I alla fall om vi fortsätter släppa ut lika mycket koldioxid som idag. Sådana utsläpp får vi bland annat när vi använder kol, olja och bensin. 

Men vad innebär egentligen en fyra grader varmare värld? 

Temperaturen ändras ju hela tiden. På morgonen är det flera grader kallare än när solen skiner mitt på dagen.

Vädret ändras också över året: mellan sommar och vinter, mellan vår och höst. 

Klimatforskare på Bolincentret vid Stockholms universitet vill hjälpa oss att förstå. De har tagit fram en klimatvandring runt norra Stockholm.

Rädda Planeten följer med på en sådan vandring, tillsammans med studenter från Bolincentret.

Tillsammans letar vi efter spår från en värld som var fyra grader kallare.

Det tar oss faktiskt hela vägen tillbaka till den senaste istiden, för 20 000 år sedan. Då låg ett tjockt istäcke över stora delar av Sverige och våra grannländer.

Vandring längs en rullstensås

Färden börjar i Hagaparken i norra Stockholm. Vi vandrar uppför en stig och hamnar på en lång kulle med branta sidor.

Det är en rullstensås, det vill säga en långsträckt höjd som bildades när isen en dag började smälta.

Den smälte inte bara på ytan, som en glass som börjar rinna längs med armen. Den smälte också inifrån. 

– I isen smälte vatten i tunnlar och bildade isälvar som drog med sig stenblock, grus och sand. Vid isens kant strömmande älvarna ut och kom ut i det fria. Då minskade strömmarnas hastighet och materialen sjönk till botten. Det minsta materialet, som grus och sand, hamnade i lager längst ned. Men ju mer is som smälte och blev till vatten, desto mer energi blev det i smältvattnet och ju större stenar kunde transporteras, säger William Westin, masterstudent på Bolincentret. 

På stigen på höjden i Hagaparken ligger runda stenar. De slipades mot varandra under sin resa i isälven. Då fick de sin form.

Andra tecken från istiden är rundhällar, som är mjukt slipade bergskullar.

Men det allra tydligaste spåret av inlandsisen är en stenbumling som ligger högst upp på ett berg i Hagaparken.

– Det här stenblocket väger runt 100 ton. Det är svårt att hitta andra förklaringar till att det har hamnat här på berget än att det har dragits hit av inlandsisen, säger Daniel Rudbäck, masterstudent på Bolincentret.

Vandringen avslutas i Observatorielunden, en park på en kulle mitt i Stockholm. Härifrån har vi utsikt över stora delar av staden.

Någon kilometer framför oss ligger Sankt Johannes kyrka. 

– Den ligger faktiskt på samma ås som slingrar sig genom Hagaparken och Observatorielunden. Men på många ställen i Stockholm har delar av åsen plockats ned, säger Daniel Rudbäck. 

Gruset och sanden har till exempel använts för att bli betong och annat byggmaterial.

Fyra grader varmare

Under vandringen har vi fått se Stockholm från en annan sida. Istället för den stad som vi känner fanns det här bara is. Och då var världen bara ett par grader grader kallare än idag. 

Nu blir världen istället snabbt hetare.

– Forskare från FN:s klimatpanel IPCC har räknat ut att om vi fortsätter släppa ut koldioxid i samma takt som nu så kommer världen att bli fyra grader varmare till år 2100, säger William Westin. 

– Fyra graders upphettning får vi om vi inte gör något alls för att stoppa utvecklingen. Men det kommer inte att ske. Runt omkring i världen arbetas det på att minska användningen av kol, olja och fossilgas. 

År 2015 samlades världens politiker i Paris. Då lovade de att den globala upphettningen ska hållas under två grader och helst under en och en halv grad.